Altan och bygglov 2026 – vad kräver tillstånd?
Regler för altan 2026. Altan är sedan 1 december 2025 en anläggning: bygglov krävs inom detaljplan över 1,8 m nära byggnad och över 1,2 m längre bort (9 kap. 19 § PBL). Tak över altan prövas som tillbyggnad.
Uppdaterad 8 september 2026
Altan och bygglov 2026 – komplett guide till reglerna
En altan höjer bostadens värde, förlänger sommaren och skapar utomhusliv i direkt anslutning till hemmet. Men reglerna om när du behöver bygglov för en altan är mer komplicerade än de flesta tror. Den här guiden reder ut vad som gäller 2026.
Grundregeln: när behövs bygglov?
Enligt plan- och bygglagen (PBL) krävs normalt bygglov för åtgärder som innebär:
- Ny byggnad
- Tillbyggnad
- Fasadändring som "avsevärt påverkar byggnadens utseende"
Fram till den 30 november 2025 hamnade altanen i ett gränsland: den kunde vara lovpliktig antingen som tillbyggnad eller som fasadändring. Sedan 1 december 2025 är altan en egen lovpliktig anläggning enligt 9 kap. 19 § PBL, och är därmed varken tillbyggnad eller fasadändring.
Inom detaljplan krävs bygglov för att uppföra, flytta eller utöka en altan som:
- får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
- får en höjd över marken som överstiger 1,2 meter och placeras längre än 3,6 meter från en byggnad.
1,8 meter är alltså ingen generell takhöjd – den högre gränsen gäller bara alldeles intill en byggnad. Utanför detaljplan krävs normalt inte bygglov för altan.
Så mäts höjden
Höjden mäts från marken vid altanens yttersida upp till altangolvets ovansida, efter att eventuella marklovspliktiga markåtgärder har färdigställts. Ett lovfritt staket eller räcke som fallskydd ovanpå altanen räknas inte in i den mätbara konstruktionen – det är en skillnad mot mur och plank. Förses altanen däremot med mur eller plank mäts konstruktionen i sin helhet, och detsamma gäller om altanen placeras ovanpå en mur.
En åtgärd i taget
En och samma konstruktion kan inte samtidigt kräva lov som flera olika åtgärder. Är anläggningen en lovpliktig altan kan den alltså inte samtidigt kräva bygglov som tillbyggnad. Konstruktioner med inslag av både altan och tillbyggnad får bedömas från fall till fall.
Altantyper och deras regler
1. Markterass (låg altan)
En markterass i trä eller betong som är i princip i marknivå (under 30–50 cm) räknas i regel inte som bygglovspliktigt. Den anses inte påverka fasaden och är inte en konstruktion i lagens mening.
Gäller: Enkla trätrall, stensättning, betongslab
2. Altan under lovpliktig höjd
En altan som håller sig under gränserna i 9 kap. 19 § kräver inte bygglov på grund av höjden. Tänk på att:
- Ett lovfritt staket eller räcke ovanpå altanen räknas inte in i höjden – men mur eller plank gör det
- Höjden mäts från marken vid altanens yttersida, vilket gör att en altan i en slänt kan bli lovpliktig på den lägre sidan
- Kommunen kan ha beslutat om ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser
3. Altan med tak
Ett tak som byggs samman med huset ökar byggnadens volym och är därför en tillbyggnad enligt 9 kap. 10 § PBL – inte en altan. Takets öppenarea (OPA) räknas mot byggnadens pott för lovfria tillbyggnader på högst 30,0 m² BTA/OPA, kumulativt med tidigare lovfria tillbyggnader, och taket får inte överstiga byggnadens taknock. Den gamla skärmtaksregeln på 15 m² upphörde 30 november 2025.
Är takkonstruktionen i stället fristående från huset bedöms den som komplementbyggnad eller anläggning, med andra regler. Se uteplats och skärmtak.
4. Vad hände med attefallsaltanen?
Mellan 1 juli 2019 och 30 november 2025 fanns ett undantag för bygglovsbefriade altaner till en- och tvåbostadshus. Det undantaget finns inte längre. En altan som då var bygglovsbefriad som tillbyggnad räknas in i byggnadens tillbyggnadspott på 30,0 m²; en altan som var undantagen som fasadändring räknas inte in.
Detaljplan och prickad mark
Prickad mark är mark som enligt detaljplanen inte får bebyggas. Här finns en viktig nyans efter reformen: en lovfri komplementbyggnad eller tillbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus får strida mot detaljplanen, med undantag för planbestämmelser om vissa skyddsåtgärder och skyddsanordningar. En åtgärd som kräver bygglov ska däremot som huvudregel vara planenlig.
Kontrollera därför både om åtgärden är lovpliktig och vad planen säger:
- Begär ut detaljplanen för din fastighet
- Kontrollera via kommunens webbkarta
- Fråga byggnadsnämnden hur planen tillämpas på din åtgärd
Avstånd till tomtgräns
Här skiljer sig altan från mur och plank. Den utökade lovplikten nära gräns i 9 kap. 34 § PBL räknar upp bland annat nybyggnad, tillbyggnad, upplag, materialgård samt mur och plank högre än 1,20 meter – men inte altan. En altan omfattas alltså inte av 4,5-metersregeln.
Däremot gäller:
- Bygger du en mur eller ett plank på eller vid altanen och den är högre än 1,20 meter, krävs bygglov närmare gräns än 4,5 meter utan grannens skriftliga medgivande
- Är taket över altanen en tillbyggnad, omfattas det av 4,5-metersregeln
- Inom särskilt värdefulla områden gäller utökad lovplikt även för altan (9 kap. 38 § PBL)
Kostnad för bygglov för altan
Vad altanbygglovet kostar – och varför vi inte anger något belopp
Det finns ingen nationell taxa. Varje kommun beslutar sin egen bygglovstaxa i kommunfullmäktige, och avgiften får inte överstiga kommunens genomsnittliga kostnad för den typ av handläggning som avgiften avser – självkostnadsprincipen i 12 kap. 10 § plan- och bygglagen. Därför kan samma åtgärd kosta mycket olika i två grannkommuner, och därför publicerar vi inga riktvärden i kronor. Fråga din kommun efter gällande taxa – den ska vara offentlig.
- Byggnadsnämnden får ta ut avgift för bland annat lov, förhandsbesked, startbesked, slutbesked, tekniska samråd, arbetsplatsbesök och nybyggnadskartor (12 kap. 8 § PBL).
- Ligger fastigheten inom detaljplan kan kommunen dessutom ta ut en planavgift, om fastigheten har nytta av planen (12 kap. 9 § PBL).
- Avgiften betalas av sökanden och får tas ut i förskott (12 kap. 11 § PBL).
- Dröjer handläggningen minskar avgiften. Den ska reduceras med en femtedel för varje påbörjad vecka som tioveckorsfristen i 9 kap. 99 § PBL överskrids (12 kap. 8 a § PBL). Reduktion sker dock inte om fristen överskrids på grund av ett beslut enligt 9 kap. 102 § PBL.
Läs mer hos Boverket: Avgifter för lov, förhandsbesked och anmälan och Reduktion av avgift.
Handläggningstiden styrs av lag, inte av kommunens storlek: byggnadsnämnden ska besluta inom tio veckor från komplett ansökan, med möjlighet till en förlängning på högst tio veckor (9 kap. 99 § PBL). Överskrids fristen ska avgiften sänkas – se vad kostar bygglov och handläggningstid.
Byggsanktionsavgift om du bygger fel
Bygger du en altan som kräver bygglov utan att söka det riskerar du byggsanktionsavgift.
Avgiften har ingenting med husets taxeringsvärde att göra – en spridd missuppfattning. Den räknas fram enligt fasta formler i 9 kap. plan- och byggförordningen (2011:338), där varje överträdelsetyp har sin egen koefficient gånger prisbasbeloppet och, för areaberoende åtgärder, en sanktionsarea. Vilken paragraf som gäller beror på om altanen bedöms som tillbyggnad, nybyggnad eller annan åtgärd.
Avgiften tas ut även om du rättar till åtgärden i efterhand, och det är prisbasbeloppet för det år då beslutet fattas som används.
Se byggsanktionsavgift för beräkningen och Boverkets vägledning om byggsanktionsavgifter.
Läs vidare
Den här guiden är den breda genomgången av altanreglerna. Ska du bygga och vill ha måtten, undantagen och placeringsreglerna samlade, gå till åtgärdssidan Altan och uteplats.
- Altan och uteplats – regler och mått
- Bygga utan bygglov
- Ansöka om bygglov – steg för steg
- Detaljplan och vad den styr
- Vad kostar bygglov?
Skriven av Redaktion, Bygglov24.se | Uppdaterad: 2026-09-08
Källor: Plan- och bygglagen (2010:900) 9 kap. 10, 19, 34 och 38 §§; SFS 2025:974; prop. 2024/25:169 s. 425–426; Boverket, PBL kunskapsbanken, "Bygglov för altan" (boverket.se); Plan- och byggförordningen (2011:338)
Vanliga frågor
Behövs bygglov för en altan?
Sedan 1 december 2025 är altan en lovpliktig anläggning enligt 9 kap. 19 § plan- och bygglagen. Inom detaljplan krävs bygglov om altanen får en höjd över marken som överstiger 1,8 meter och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller överstiger 1,2 meter och placeras längre bort än 3,6 meter från en byggnad. Utanför detaljplan krävs normalt inte bygglov för altan. Kommunen kan ha beslutat om ändrad lovplikt i detaljplan eller områdesbestämmelser.
Hur hög får en altan vara utan bygglov?
Det beror på var den står. Inom 3,6 meter från en byggnad går gränsen vid 1,8 meter; längre bort går den vid 1,2 meter. 1,8 meter är alltså ingen generell takhöjd. Höjden mäts från marken vid altanens yttersida upp till altangolvets ovansida. Ett lovfritt staket eller räcke som fallskydd ovanpå altanen räknas inte in – men förses altanen med mur eller plank mäts konstruktionen i sin helhet.
Vad hände med attefallsaltanen?
Begreppet finns inte längre. Fram till 30 november 2025 kunde en altan vara bygglovsbefriad som tillbyggnad eller fasadändring. Sedan 1 december 2025 är altaner i stället lovpliktiga anläggningar enligt 9 kap. 19 § PBL och räknas varken som tillbyggnad eller fasadändring. En altan som var bygglovsbefriad som tillbyggnad före reformen räknas dock in i byggnadens pott för lovfria tillbyggnader på 30,0 m² BTA/OPA.
Gäller altanreglerna även för radhus?
Ja, men radhus kan ha egna detaljplanebestämmelser. Kontrollera alltid med kommunen – speciellt om radhuset är beläget nära tomtgräns eller har prickad mark.
Kan man överklaga ett avslag på bygglov för altan?
Ja, beslut från kommunens byggnadsnämnd kan överklagas till länsstyrelsen inom tre veckor. Länsstyrelsens beslut kan sedan överklagas till mark- och miljödomstolen.